Det var tufft att öppna själ och hjärta så totalt som jag gjorde i mitt förra inlägg! Men eftersom ingen ännu hittat in till min blogg, behövde jag kanske inte ha varit så orolig;-) Min svägerska uppmuntrar mig till 100 procent och har hjälpt mig att komponera min vackra hemsida efter mina önskemål. Den kvinnan är fantastisk. Och hon har ett SÅÅ stort hjärta. Hon beundrar min styrka, men jag undrar ibland om hon ser sin egen? Visst är vi sådana, vi människor, att vi ser och beundrar andra runt omkring oss. Men har en förmåga att glömma allt det goda vi själva har och gör.
Jag skall vila i en hel vecka från och med lördag. Efter ett fruktansvärt tufft år. Tur att jag och mamma skall åka bort några dagar, annars hade jag nog sovit mig igenom ledigheten. Nu skall hon och jag bara mysa i fyra dagar. Det var flera år, sorger och bedrövelser sedan vi gjorde det senast. Vi åker till en liten stad vid havet och bara mår gott och unnar oss.
Men innan dess har jag en dag kvar av mitt dagliga "göra". Och kommer troligtvis att träffa mannen som upptagit mina tankar och känslor under många månader. En sista gång på mycket lång tid fram över. Och jag som anses så stark i alla lägen... Är sååå rädd. Och ledsen! Detta måste vara den absolut sista platoniska förälskelse jag någonsin skall möta. Jag vill aldrig mer bli avvisad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar