Ja, jag är trött, men jag har anledning och det vore nog konstigt om jag inte var trött. Har arbetat natt, skall arbeta natt. Samtidigt pågår kontinuerligt planeringen inför höstens projekt då jag skall studera på annan ort. Det handlar om att ordna boende, att hyra ut boende, rensa och städa! "Sedan får jag vila!" Så tänker jag hela tiden, samtidigt som jag undrar när sedan är.
Under tiden arbetar jag vidare med mina livsmönster, men tycker att framgångarna uteblir. Det är lite som att cykla i motvind: en bit fram och tre tillbaka. Och jag undrar allt som oftast: När Lyckan skall knacka på min dörr. För jag tycker att jag väntat länge nog nu. Och gått igenom massor av tunga saker i mitt liv. Så i bland när jag tänker på en av mina bästa vänner som gick bort för nio år sedan - 42 år gammal - så känner jag så tydligt att jag måste LEVA NU... På riktigt. Inte vänta på att livet skall bli så som jag vill, utan acceptera det som det är och göra det bästa av det. För i morgon kan det faktiskt vara för sent.
lördag 14 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar