Min hörna

Det känns konstigt... att skriva på papper och hyra ut - inte bara sin hörna utan hela sitt hem- samtidigt är det nödvändigt. Och det hem jag får i stället under fem månader känns som ett slott i jämförelse med min lilla lägenhet. Dessutom har jag trädgård som en del av härligheten. Jo, det känns konstigt på ett sätt, men så alldeles väldigt bra på ett annat!

Så ringde en av mina lärare precis i början på veckan... utan att få tag i mig så klart, eftersom jag hade jobbat natt och sov till mitt på dagen. Men hon gav sig inte... och lyckades till slut: Hon ville köpa det senaste projektet jag gjorde i skolan före sommarlovet... för 5 000 kronor! Det är nästan en och en halv VECKAS lön på mitt till vardags underbetalda jobb. Så ni kan ju gissa vad jag svarade. Ibland kommer gåvorna till en utan ansträngning, och ibland spelar det ingen roll hur hårt man kämpar. Det är som att köra huvudet i väggen!

Nu har jag troligtvis bara ett arbetspass kvar, och sedan ett par veckors ledighet. Underbart för under denna sista vecka har jag jobbat mer än heltid. Det blir den första sammanhängande friheten på 13 månader. Inte undra på att jag är trött!

Jag har en känsla av att när jag summerar den här sommaren framgent så kommer den att höra till en av de värsta, men samtidigt en av de bästa i mitt liv. Det är just det som är så fascinerande med livskriser: Det finns inget ont som inte har något gott med sig! Undrar bara om nästa hörna blir lika mysig som denna?!